Skip to content

Vilket E‑nummer har socker?

Varför är socker naturligt men inte steviolglykosider? Båda utvinns ur växter på nästan samma sätt.

20 juni 2019 •

Steviolglykosider, som utvinns ur väx­ten ste­via, har ett E‑nummer. Men van­ligt soc­ker, som utvinns på ett snar­likt sätt, har ing­et E‑nummer. Är det ett pro­blem?

Ett van­ligt argu­ment för att und­vi­ka söt­nings­me­del är att de är ”ona­tur­li­ga”. Men ste­vi­ol­gly­ko­si­der är lika natur­lig eller ona­tur­lig som van­ligt soc­ker. Ändå ham­nar ste­vi­ol­gly­ko­si­der i E‑nummerträsket men inte soc­ker.

Okunskap

Självklart spe­lar vanan in. Det som vi ätit sen vi var små barn känns inte lika läs­kigt som ett ”nytt” påfund. Egentligen spe­lar det inte så stor roll vad det nya är, det gam­la känns oav­sett mer tryggt att äta. Och när röda var­nings­flag­gor höjs för det van­li­ga sock­ret väl­jer många att ute­slu­ta allt sött ur sin kost – där­ibland ste­vi­ol­gly­ko­si­der trots att de inte till­för någ­ra kalo­ri­er.

De som väl­jer soc­ker för att det är ”natur­ligt” men väl­jer bort ste­vi­ol­gly­ko­si­der för att det är “kemiskt” gör det av okun­skap. De skul­le behö­va en kort lek­tion i hur de båda ämne­na extra­he­ras ur soc­ker­rör och soc­ker­be­tor respek­ti­ve ste­via.

Så utvinns socker

Vi bör­jar med soc­ker som utvinns ut soc­ker­be­tor eller soc­ker­rör.

I ett förs­ta steg hac­kas eller kros­sas soc­ker­be­tor­na respek­ti­ve soc­ker­rö­ren för att sedan kokas. Avkoket kal­las råsaft och inne­hål­ler sac­ka­ros men ock­så växt­pig­ment, gela­tinö­sa ämnen, olja, vax, pro­te­i­ner samt garvsy­ra och and­ra poly­fe­no­ler. Mycket av det­ta fly­ter till ytan eller sjun­ker till bot­ten när släckt kalk och kol­di­ox­id till­sätts.

Råsaften fil­tre­ras till tunnsaft som inne­hål­ler cir­ka 16 pro­cent sac­ka­ros. Tunnsaften kokas så att vat­ten avduns­tar. Kvar blir tjocksaft med en soc­ker­halt på drygt 70 pro­cent.

För att ytter­li­ga­re vat­ten ska avduns­ta het­tas tjocksaf­ten upp i omgång­ar. Under den­na pro­cess till­sät­ter man lite soc­ker som hjäl­per till att bin­da soc­kerkri­stal­ler. Resultatet blir en tjock mas­sa som består av soc­kerkri­stal­ler och brun sirap som avskiljs genom cent­ri­fu­ge­ring. Kvar bli soc­kerkri­stal­ler som tor­kas, kyls och för­pac­kas.

Jag påstår inte att soc­ker inte är natur­ligt, men jag tyc­ker att pro­ces­sen är värd att ha i min­net när vi går ige­nom hur man utvin­ner ste­vi­ol­gly­ko­si­der.

Så utvinns steviolglykosider

Liksom soc­ker utvinns ock­så ste­vi­ol­gly­ko­si­der ur en växt – ste­via.

Växten tor­kas och bla­den skiljs sedan från stam­men. De får dra i hett vat­ten. Avkoket inne­hål­ler ste­vi­ol­gly­ko­si­der, men ock­så växt­pig­ment, gela­tinö­sa ämnen, olja, vax, pro­te­i­ner samt garvsy­ra och and­ra poly­fe­no­ler som avskiljs med oli­ka fil­ter.

Det rena­de avko­ket hälls genom ett poröst mate­ri­al som fång­ar upp ste­vi­ol­gly­ko­si­der­na men släp­per ige­nom vatt­net. För att få loss ste­vi­ol­gly­ko­si­der­na från det porö­sa mate­ri­a­let sköljs det med ren sprit.

Spriten avlägs­nas i ett mem­bran­fil­ter och genom des­til­la­tion. Kvar blir en söt sirap, ur vil­ken det mesta av åter­stå­en­de väts­ka kra­mas ur, innan res­ten tor­kas för att få kri­stal­ler av ste­vi­ol­gly­ko­si­der.

Kristallerna löses på nytt i sprit och pro­ces­sen upp­re­pas någ­ra gång­er för att få öns­kad ren­het innan kri­stal­ler­na tor­kas och pac­kas.

Vilket E‑nummer skulle socker få i dag?

Jag är led­sen att det blev lite tek­niskt – men jag lovar att jag inte ska för­hö­ra dig på alla detal­jer. Jag vil­le bara visa på lik­he­ter­na.

Utvinningsprocesserna lik­nar varand­ra, men bara det ena anses vara natur­ligt. Det and­ra mås­te beteck­nas med ett E i inne­hålls­för­teck­ning­en.

Vad skul­le hän­da om soc­ker skul­le behö­va god­kän­nas som livs­me­del på nytt i dag? Vilket E‑nummer skul­le det då till­de­las?

Dela artikeln om du gillade den!

Utvalda artiklar från Bayn Magazine

Faran med smala kundsegment

Hämmas ditt före­tags till­växt av att ni job­bar mot för nischa­de kundseg­ment? Det är frå­gan du bör stäl­la dig efter att ha läst Frida Westergårds krö­ni­ka.

Läs artikel »

Erytritol – från frö till Eureba

I natu­ren hit­tar vi soc­ke­ral­ko­ho­len erytritol i vindru­vor, päron och melon, men ock­så i fer­men­te­ra­de livs­me­del som vin, ost och öl. Med 70 pro­cent av sock­rets söt­ma, men inga kalo­ri­er och ing­en påver­kan på blod­soc­ker, är erytritol en intres­sant ingre­di­ens vid soc­ker­re­duk­tion. Men eftersom kvan­ti­te­ter­na av erytritol i natu­ren är små, fram­ställs den på annat sätt – med vete och jäst­svamp.

Läs artikel »

Därför ska du söta med Reb M

Reb M heter den nya stjär­nan på söt­nings­him­len. Det är en ste­vi­ol­gly­ko­sid som sma­kar som soc­ker men är 300 gång­er söta­re. Den har ing­en bit­ter bis­mak eller lak­rits­lik efter­smak som and­ra ste­vi­ol­gly­ko­si­der. Läs och lär mer!

Läs artikel »

Inulin – från frö till Eureba

Cikoria är en omtyckt växt bland odla­re. Ämnet inu­lin gör väx­ten här­dig när kli­ma­tet är som tuf­fast. Inulin används fli­tigt som kost­fi­ber inom livs­me­dels­in­du­strin. Fibern ger främst bulk, men kan ock­så bidra med viss söt­ma. Bäst fun­ge­rar inu­lin i kom­bi­na­tion med and­ra ingre­di­en­ser – som i Bayn Europes söta­de fib­rer. Nyfiken? Läs mer!

Läs artikel »

Sötade fibrer – sötningsresan (del 6 av 6)

I den sjät­te och sista arti­keln om vår söt­nings­re­sa från soc­ker till söta­de fib­rer lär vi oss hur kost­fib­rer till­sam­mans med högin­ten­sivt söta ämnen med natur­ligt ursprung kan ersät­ta soc­ker 1:1 utan att till­verk­nings­pro­ces­sen behö­ver för­änd­ras.

Läs artikel »

Sött från naturen – sötningsresan (del 5 av 6)

För att mins­ka soc­ker och kalo­ri­er­na, och sam­ti­digt behål­la den goda sma­ken, krävs söt­nings­me­del med myc­ket söt­ma och få eller inga kalo­ri­er. I den fem­te av sex artik­lar om vår söt­nings­re­sa har turen kom­mit till söt­nings­me­del med natur­ligt ursprung.

Läs artikel »

Kemiskt sött – sötningsresan (del 4 av 6)

Vanligt soc­ker kan inte ersät­tas med fruk­tos, mal­titol, glu­kossi­rap och and­ra bulk­söt­nings­me­del om kalo­ri­er­na ska mins­kas. Lösningen är söt­nings­me­del som ger myc­ket söt­ma för lite eller inga kalo­ri­er. I den fjär­de av sex artik­lar om vår söt­nings­re­sa, tit­tar vi när­ma­re på arti­fi­ci­el­la söt­nings­me­del.

Läs artikel »

Värstingsockret – sötningsresan (del 3 av 6)

Glukossirap, isoglu­kos och invert­soc­ker är van­li­ga bulk­söt­nings­me­del som ersät­ter soc­ker. De är bil­li­ga. Men är de bra? Det utfors­kar vi i den tred­je av sex artik­lar om vår söt­nings­re­sa.

Läs artikel »

Söta alkoholer – sötningsresan (del 2 av 6)

Maltitol och erytritol är popu­lä­ra ersät­ta­re för soc­ker. De är soc­ke­ral­ko­ho­ler. Men vad inne­bär det? Och finns det nack­de­lar? Det tar vi reda på i den and­ra av sex artik­lar om vår söt­nings­re­sa.

Läs artikel »

Så värnar vi kvaliteten – från odling till produktion

Ingredienserna kom­mer från jor­dens alla hörn, trans­por­te­ras till Europa och till våra part­ner som pro­du­ce­rar Eureba. Vi läg­ger ener­gi på att säk­ra kva­li­tet i var­je steg och se till att allt klaf­far. Vill du veta mer? Läs vida­re!

Läs artikel »
venenatis elit. pulvinar quis leo. eget commodo Praesent tempus risus.

Inspirerande reportage och användbar kunskap för dig som utvecklar produkter eller affärer inom livsmedelsindustrin. Gratis prenumeration. Varannan vecka får du de senaste artiklarna rakt i din inkorg. Ingen spam.

GRATIS!

BAYN MAGAZINE

gratis prenumeration

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Missa inte…

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest