Skip to content

Var stolt över dina E‑nummer

Skjut inte budbäraren om maten är dålig – det är dags att våga sprida kunskap till konsumenterna om alla fördelar med E-nummersystemet.

7 juni 2019 •

Visst har kon­su­men­ten all­tid rätt. Men om de fak­tiskt har fel, eller har miss­för­stått ett helt system, hur han­te­rar man det som pro­du­cent?

Om E‑nummer tvis­tar de lär­de, eller ja, i alla fall kon­su­men­ter­na. Vissa väg­rar pro­duk­ter där ett litet E syns i inne­hålls­för­teck­ning­en, oav­sett vil­ken den efter­föl­jan­de sif­fer­kom­bi­na­tio­nen är. För and­ra är E‑nummer ett enkelt sätt att ori­en­te­ra sig bland ingre­di­en­ser och und­vi­ka even­tu­el­la aller­ge­ner. Vissa bryr sig bara inte om vad de stop­par i sig. Vad som ändå fram­går är att kun­ska­pen om E‑nummer ofta är brist­fäl­lig.

Den förs­ta frå­gan jag bru­kar få från livs­me­dels­pro­du­cen­ter om Bayn Europes pro­duk­ter är näs­tan all­tid ifall lös­ning­ar­na inne­hål­ler någ­ra E‑nummer. Och då inte vil­ket eller vil­ka, utan bara om. Det finns en räds­la hos många pro­du­cen­ter att kun­ska­pen om E‑nummer inte är till­räck­lig hos kon­su­men­ter­na. Att var­je E skräm­mer bort dem – en efter en. Att ingre­di­en­ser­na ursprung­li­gen kom­mer från natur­li­ga käl­lor spe­lar ing­en roll. E:et står ändå i vägen för använd­ning.

Istället bor­de pro­du­cen­ter inom livs­me­dels­in­du­strin se det som sin upp­gift att bör­ja infor­me­ra om det euro­pe­is­ka E‑nummersystemets för­de­lar. Visa att num­ren är en väg­led­ning till bra mat och en stor hjälp för de som var­je dag nog­grant mås­te läsa inne­hålls­för­teck­ning­en på allt de äter. Att man föl­jer ett system och gör allt för att infor­me­ra om inne­hål­let i sina pro­duk­ter är något att vara stolt över.

Jag har sett fle­ra skämt­sam­ma bil­der spri­da sig på inter­net, de visar blå­bär, ägg, en citron och fle­ra and­ra fruk­ter med tex­ten ”all-natu­ral”. Därefter föl­jer den långa lis­tan av ”ingre­di­en­ser”, med krång­li­ga namn på syror, fär­gäm­nen och soc­kerar­ter. Exakt så natur­ligt är ett van­ligt blå­bär, att över tio E‑nummer radas upp i ”inne­hålls­för­teck­ning­en”.

Steviolglykosider är det söta ämne som utvinns ur väx­ten ste­via. Det är god­känt som söt­nings­me­del i EU och har E‑nummer 960. Just de siff­ror­na hit­tar du på inne­hålls­för­teck­ning­en till fle­ra av Eureba-lös­ning­ar­na. E‑numret visar att det gått ige­nom stränga tes­ter och bli­vit god­känt som till­sats i EU. Det är vi stol­ta över.

Så gör E‑nummer till vad det fak­tiskt är. Ett sätt att låta kon­su­men­ter­na få veta exakt vad de äter, och ge dem möj­lig­het att både väl­ja och väl­ja bort livs­me­del. Det finns E‑nummer som inte hel­ler jag vill äta. Eller sna­ra­re: Det finns pro­duk­ter som är mata­de med trå­ki­ga till­sat­ser som jag väl­jer bort. Och i de fal­len är det inte E‑numrets fel om maten är dålig. Skjut inte bud­bä­ra­ren!

Dela artikeln om du gillade den!

Utvalda artiklar från Bayn Magazine

Matvanor – fortfarande en klassfråga

I takt med att hyl­lor­na i mat­af­fä­ren fylls på med häl­so­sam­ma alter­na­tiv, sval­nar dis­kus­sio­nen om mat­va­nor. Men vi bor­de ändå fun­de­ra på var­för vis­sa män­ni­skor ham­nar i en ond spi­ral av bil­lig och lät­till­gäng­lig mat, medan and­ra fros­sar i häl­so­sam­ma recept och tar sig tiden att laga mat. Frida Westergård kli­ver ur sin mat­bubb­la och synar saker­nas till­stånd.

Läs artikel »

Kassava – från frö till Eureba

Isomaltooligosackarider (IMO) finns natur­ligt i många livs­me­del, men till­sätts ock­så i vis­sa pro­duk­ter för att fyl­la ut och ge söt­ma. IMO är i sig en kost­fi­ber, men säljs som sirap eller pul­ver som ock­så inne­hål­ler soc­kerar­ter och and­ra ener­gi­gi­van­de kol­hyd­ra­ter. Trots det är IMO intres­sant för soc­ker­re­duk­tion. Läs och lär mer om IMO:s väg från kassa­va­ro­ten till söta­de fib­rer.

Läs artikel »

Faran med smala kundsegment

Hämmas ditt före­tags till­växt av att ni job­bar mot för nischa­de kundseg­ment? Det är frå­gan du bör stäl­la dig efter att ha läst Frida Westergårds krö­ni­ka.

Läs artikel »

Erytritol – från frö till Eureba

I natu­ren hit­tar vi soc­ke­ral­ko­ho­len erytritol i vindru­vor, päron och melon, men ock­så i fer­men­te­ra­de livs­me­del som vin, ost och öl. Med 70 pro­cent av sock­rets söt­ma, men inga kalo­ri­er och ing­en påver­kan på blod­soc­ker, är erytritol en intres­sant ingre­di­ens vid soc­ker­re­duk­tion. Men eftersom kvan­ti­te­ter­na av erytritol i natu­ren är små, fram­ställs den på annat sätt – med vete och jäst­svamp.

Läs artikel »

Därför ska du söta med Reb M

Reb M heter den nya stjär­nan på söt­nings­him­len. Det är en ste­vi­ol­gly­ko­sid som sma­kar som soc­ker men är 300 gång­er söta­re. Den har ing­en bit­ter bis­mak eller lak­rits­lik efter­smak som and­ra ste­vi­ol­gly­ko­si­der. Läs och lär mer!

Läs artikel »

Inulin – från frö till Eureba

Cikoria är en omtyckt växt bland odla­re. Ämnet inu­lin gör väx­ten här­dig när kli­ma­tet är som tuf­fast. Inulin används fli­tigt som kost­fi­ber inom livs­me­dels­in­du­strin. Fibern ger främst bulk, men kan ock­så bidra med viss söt­ma. Bäst fun­ge­rar inu­lin i kom­bi­na­tion med and­ra ingre­di­en­ser – som i Bayn Europes söta­de fib­rer. Nyfiken? Läs mer!

Läs artikel »

Sötade fibrer – sötningsresan (del 6 av 6)

I den sjät­te och sista arti­keln om vår söt­nings­re­sa från soc­ker till söta­de fib­rer lär vi oss hur kost­fib­rer till­sam­mans med högin­ten­sivt söta ämnen med natur­ligt ursprung kan ersät­ta soc­ker 1:1 utan att till­verk­nings­pro­ces­sen behö­ver för­änd­ras.

Läs artikel »

Sött från naturen – sötningsresan (del 5 av 6)

För att mins­ka soc­ker och kalo­ri­er­na, och sam­ti­digt behål­la den goda sma­ken, krävs söt­nings­me­del med myc­ket söt­ma och få eller inga kalo­ri­er. I den fem­te av sex artik­lar om vår söt­nings­re­sa har turen kom­mit till söt­nings­me­del med natur­ligt ursprung.

Läs artikel »

Kemiskt sött – sötningsresan (del 4 av 6)

Vanligt soc­ker kan inte ersät­tas med fruk­tos, mal­titol, glu­kossi­rap och and­ra bulk­söt­nings­me­del om kalo­ri­er­na ska mins­kas. Lösningen är söt­nings­me­del som ger myc­ket söt­ma för lite eller inga kalo­ri­er. I den fjär­de av sex artik­lar om vår söt­nings­re­sa, tit­tar vi när­ma­re på arti­fi­ci­el­la söt­nings­me­del.

Läs artikel »

Värstingsockret – sötningsresan (del 3 av 6)

Glukossirap, isoglu­kos och invert­soc­ker är van­li­ga bulk­söt­nings­me­del som ersät­ter soc­ker. De är bil­li­ga. Men är de bra? Det utfors­kar vi i den tred­je av sex artik­lar om vår söt­nings­re­sa.

Läs artikel »
odio Donec Aenean leo felis commodo Phasellus risus. Curabitur ut

Inspirerande reportage och användbar kunskap för dig som utvecklar produkter eller affärer inom livsmedelsindustrin. Gratis prenumeration. Varannan vecka får du de senaste artiklarna rakt i din inkorg. Ingen spam.

GRATIS!

BAYN MAGAZINE

gratis prenumeration

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Missa inte…

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest