Skip to content

Stevia – den söta plantan som utmanade jättebolagen

Hur kan en ört hota en hel industri? I växten stevia finns ämnen som kallas steviolglykosider, som är 300 gånger sötare än socker och helt utan kalorier. Den oslagbara kombinationen blev under 1980- och 1990-talen ett hot mot livsmedelsjättarnas monopol på konstgjorda sötningsmedel. Det var Davids kamp mot Goliat.

28 maj 2019 •

När ste­via ham­na­de i ramp­lju­set i bör­jan av 1980-talet för­stod många att dess goda egen­ska­per utan tvi­vel skul­le gyn­na kon­su­men­ter­na. Tänk att kun­na äta och dric­ka sött utan dåligt sam­ve­te.

Men de sto­ra pro­du­cen­ter­na av soc­ker och kemiskt till­ver­ka­de söt­nings­me­del vil­le annorlun­da.

Deras affär hota­des av det lil­la kraft­pa­ke­tet. De var där­för inte sär­skilt intres­se­ra­de av att bidra till att få ste­via god­känt. Kritiker menar att de till och med aktivt mot­ar­be­ta­de ste­via.

Men den lil­la söta väx­ten vann kam­pen – likt David mot Goliat. Detta är berät­tel­sen om hur det gick till.

Sötare än socker

Stevia Rebaudiana. Foto © Ethel Aardvark (CC BY 3.0)

I mer än fem­ton­hund­ra år har urbe­folk­ning­ar­na i dagens Paraguay använt väx­ten ste­via som ett natur­ligt söt­nings­me­del. När bla­den tor­kas är de tret­tio gång­er söta­re än soc­ker.

Ämnena som ger söt­man kal­las ste­vi­ol­gly­ko­si­der och kan extra­he­ras ur plan­tan på unge­fär sam­ma sätt som soc­ker ur soc­ker­be­tor. Resultatet blir ett pul­ver som är 300 gång­er söta­re än soc­ker.

Men till skill­nad mot soc­ker bidrar ste­vi­ol­gly­ko­si­der inte med någ­ra kalo­ri­er. Därför finns hel­ler inga extra kalo­ri­er som omvand­las till fett. Och det höjer inte blod­sock­ret och ger inte kari­es.

Motstånd mot stevia

I bör­jan av 1990-talet gjor­des stu­di­er som tala­de mot ste­via. Djurförsök på råt­tor tyd­de på att ste­vi­o­gly­ko­si­der bryts ned till ämnen som kan vara poten­ti­ellt can­cer­fram­kal­lan­de. Andra stu­di­er tyck­tes dess­utom visa påver­kad fer­ti­li­tet hos hon­råt­tor.

En del av stu­di­er­na fick kri­tik för att vara för små och för brist­fäl­li­ga för att någ­ra slut­sat­ser skul­le kun­na dras om biverk­ning­ar hos män­ni­ska. Det fanns ock­så miss­tan­kar om att stu­di­er­na var beställ­da av den kemis­ka söt­nings­me­dels­in­du­strin. Trots det använ­des de fli­tigt av bran­schen som argu­ment mot ste­via.

Dörren stäng­des med en smäll för ste­via i väst­värl­den. Vare sig väx­ten eller ste­vi­ol­gly­ko­si­der fick använ­das.

I Japan hade man en annan syn. Stevia god­kän­des som livs­me­del i bör­jan av 1970-talet, och nåd­de redan under 1980-talet en mark­nads­an­del på drygt 40 pro­cent av söt­nings­me­del.

Ny chans för stevia

Men så för­änd­ra­des för­ut­sätt­ning­ar­na på mark­na­den. Patent för fle­ra konst­gjor­da söt­nings­me­del löp­te ut. Det gjor­de det möj­ligt för kine­sis­ka till­ver­ka­re att kon­kur­re­ra med läg­re pri­ser, och mark­na­den över­sväm­ma­des av bil­li­ga pro­duk­ter.

För bola­gen vars patent hade gått ut sjönk vins­ter­na, och med det deras intres­se för konst­gjor­da söt­nings­me­del. De bör­ja­de nu sneg­la på ste­via, som de tidi­ga­re inte visat något intres­se för. Men hur kun­de de dra nyt­ta av den söta plan­tan?

Steviolglykosider – ”big business”

Bolag kan inte ta patent på en växt som har varit känd i århund­ra­den. Alla får så, odla och säl­ja den. Men kan du i väx­ten hit­ta ett tidi­ga­re okänt ämne, har du möj­lig­het att paten­te­ra det som lös­ning­en på ett tek­niskt pro­blem.

Ämnet Rebaudioside A (ofta för­kor­tad Reb A) upp­täck­tes i ste­via. Det är en av fle­ra gly­ko­si­der som ger ste­via sin söta smak. Och den tog Coca-Cola patent på 2007, sam­ti­digt med 23 and­ra ste­via-rela­te­ra­de patent.

Nu vil­le super­ak­tö­rer som Coca-Cola och sam­ar­bets­part­nern Cargill ha ste­vi­ol­gly­ko­si­der god­kän­da som livs­me­dels­till­sats. Bolagen gjor­de sig redo att sopa undan soc­ker, aspar­tam och and­ra söt­nings­me­del – till för­mån för kraft­pa­ke­tet ste­via.

I decem­ber 2008 god­kän­des söt­nings­med­let Reb A som livs­me­dels­till­sats i USA av Food and Drug Administration, FDA. Frankrike häng­de på 2009. Och 2011 blev ste­vi­ol­gly­ko­si­der god­kän­da i hela EU.

Säkert val

Inom EU är det i dag tillå­tet att säl­ja bla­den från väx­ten som te, ört­te eller fruk­tin­fu­sion. I övri­ga livs­me­del är väx­ten inte tillå­ten utan att ha säker­hets­prö­vats av euro­pe­is­ka myn­dig­he­ten för livs­me­dels­sä­ker­het (Efsa).

Steviolglykosider får där­e­mot använ­das som till­sats i begrän­sa­de mäng­der i vis­sa livs­me­del.

Så hur var det med ris­ken för can­cer och för­säm­rad fer­ti­li­tet? I snart fem­tio års tid har mil­jon­tals japa­ner använt och nju­tit av sin ste­via. Det finns inga rap­por­te­ra­de eller kän­da effek­ter från genom­för­da stu­di­er som har kun­nat visa att ste­via ger upp­hov till biverk­ning­ar.

I dag är ste­via och ste­vi­ol­gly­ko­si­der knap­past kon­tro­ver­si­el­la.

Text: Elisabet Tapio Neuwirth

Dela artikeln om du gillade den!

Utvalda artiklar från Bayn Magazine

Matvanor – fortfarande en klassfråga

I takt med att hyl­lor­na i mat­af­fä­ren fylls på med häl­so­sam­ma alter­na­tiv, sval­nar dis­kus­sio­nen om mat­va­nor. Men vi bor­de ändå fun­de­ra på var­för vis­sa män­ni­skor ham­nar i en ond spi­ral av bil­lig och lät­till­gäng­lig mat, medan and­ra fros­sar i häl­so­sam­ma recept och tar sig tiden att laga mat. Frida Westergård kli­ver ur sin mat­bubb­la och synar saker­nas till­stånd.

Läs artikel »

Kassava – från frö till Eureba

Isomaltooligosackarider (IMO) finns natur­ligt i många livs­me­del, men till­sätts ock­så i vis­sa pro­duk­ter för att fyl­la ut och ge söt­ma. IMO är i sig en kost­fi­ber, men säljs som sirap eller pul­ver som ock­så inne­hål­ler soc­kerar­ter och and­ra ener­gi­gi­van­de kol­hyd­ra­ter. Trots det är IMO intres­sant för soc­ker­re­duk­tion. Läs och lär mer om IMO:s väg från kassa­va­ro­ten till söta­de fib­rer.

Läs artikel »

Faran med smala kundsegment

Hämmas ditt före­tags till­växt av att ni job­bar mot för nischa­de kundseg­ment? Det är frå­gan du bör stäl­la dig efter att ha läst Frida Westergårds krö­ni­ka.

Läs artikel »

Erytritol – från frö till Eureba

I natu­ren hit­tar vi soc­ke­ral­ko­ho­len erytritol i vindru­vor, päron och melon, men ock­så i fer­men­te­ra­de livs­me­del som vin, ost och öl. Med 70 pro­cent av sock­rets söt­ma, men inga kalo­ri­er och ing­en påver­kan på blod­soc­ker, är erytritol en intres­sant ingre­di­ens vid soc­ker­re­duk­tion. Men eftersom kvan­ti­te­ter­na av erytritol i natu­ren är små, fram­ställs den på annat sätt – med vete och jäst­svamp.

Läs artikel »

Inulin – från frö till Eureba

Cikoria är en omtyckt växt bland odla­re. Ämnet inu­lin gör väx­ten här­dig när kli­ma­tet är som tuf­fast. Inulin används fli­tigt som kost­fi­ber inom livs­me­dels­in­du­strin. Fibern ger främst bulk, men kan ock­så bidra med viss söt­ma. Bäst fun­ge­rar inu­lin i kom­bi­na­tion med and­ra ingre­di­en­ser – som i Bayn Europes söta­de fib­rer. Nyfiken? Läs mer!

Läs artikel »

Bra smak istället för dåligt samvete

Att ska­pa pro­duk­ter med häl­so­sam­ma ingre­di­en­ser är en sak. Att ska­pa ång­est över mat är en annan. Det är dags att livs­me­dels­fö­re­tag bör­jar kon­kur­re­ra om bäs­ta smak, och inte om män­ni­skors dåli­ga sam­ve­ten.

Läs artikel »

Sötade fibrer – sötningsresan (del 6 av 6)

I den sjät­te och sista arti­keln om vår söt­nings­re­sa från soc­ker till söta­de fib­rer lär vi oss hur kost­fib­rer till­sam­mans med högin­ten­sivt söta ämnen med natur­ligt ursprung kan ersät­ta soc­ker 1:1 utan att till­verk­nings­pro­ces­sen behö­ver för­änd­ras.

Läs artikel »

Nyttig glass – eller glass med nytta?

Är glas­sen tänkt att vara nyt­tig, bara för att sock­ret har ersatts med söta­de fib­rer? Det är frå­gan som vec­kans krö­ni­kör fun­de­rar på.

Läs artikel »

Kemiskt sött – sötningsresan (del 4 av 6)

Vanligt soc­ker kan inte ersät­tas med fruk­tos, mal­titol, glu­kossi­rap och and­ra bulk­söt­nings­me­del om kalo­ri­er­na ska mins­kas. Lösningen är söt­nings­me­del som ger myc­ket söt­ma för lite eller inga kalo­ri­er. I den fjär­de av sex artik­lar om vår söt­nings­re­sa, tit­tar vi när­ma­re på arti­fi­ci­el­la söt­nings­me­del.

Läs artikel »

Lurar vi oss själva?

Ständigt rik­tas krav att livs­me­dels­in­du­strin ska mins­ka sock­ret. Och vi gör som vi blir till­sag­da, och slu­tar att till­sät­ta soc­ker eller drar åtminsto­ne ned på det. Men lurar vi inte oss själ­va – och kon­su­men­ter­na – när vi till­sät­ter mind­re soc­ker och ersät­ter söt­man med aspar­tam och ace­sul­fam K, eller helt ersät­ter soc­ker med mal­titol eller fruk­tjuice?

Läs artikel »
Phasellus pulvinar neque. efficitur. elit. lectus id ante. risus.

Inspirerande reportage och användbar kunskap för dig som utvecklar produkter eller affärer inom livsmedelsindustrin. Gratis prenumeration. Varannan vecka får du de senaste artiklarna rakt i din inkorg. Ingen spam.

GRATIS!

BAYN MAGAZINE

gratis prenumeration

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Missa inte…

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest