Skip to content

Söta alkoholer – sötningsresan (del 2 av 6)

Maltitol och erytritol är sockeralkoholer och populära ersättare för socker. Men vad innebär det? Och finns det nackdelar? Det tar vi reda på i den andra av sex artiklar om vår sötningsresa.

17 september 2019 •

Regeringar, myn­dig­he­ter, oli­ka orga­ni­sa­tio­ner och kon­su­men­ter vill att livs­me­dels­pro­du­cen­ter ska mins­ka sock­ret. Men hur ska det göras utan att off­ra den goda sma­ken? Och hur ska alla prak­tis­ka pro­blem han­te­ras? För att fin­na sva­ret har vi givit oss ut på en resa bland oli­ka söt­nings­al­ter­na­tiv. Det blir sex stopp och lika många artik­lar.

I för­ra arti­keln tit­ta­de vi när­ma­re på vad som är pro­ble­met med soc­ker, och under­sök­te om and­ra soc­kerar­ter är bätt­re. Det var de inte. På sätt och vis är druv­soc­ker och frukt­soc­ker vär­re än van­ligt soc­ker. Vi fort­sat­te där­för vår söt­nings­re­sa, och har nu kom­mit fram till soc­ke­ral­ko­ho­ler.

Söta alkoholer

Socker har all­tid en syre­a­tom som häng­er och ding­lar för sig själv. Genom att hänga på ett par väte­a­to­mer på den bil­das soc­ke­ral­ko­hol.

I de fles­ta fall åstad­koms det genom hyd­ro­ge­ne­ring av soc­ker. Det inne­bär att sock­ret utsätts för vät­gas (ofta under tryck) i när­va­ro av en metall (ofta en nic­kel­le­ge­ring). Metallen fun­ge­rar som en land­nings­plats där en soc­ker­mo­le­kyl och en vät­gas­mo­le­kyl kan sät­ta sig innan de för­e­nar sig och blir en soc­ke­ral­ko­hol. Inget av metal­len föl­jer med; den är bara en kata­ly­sa­tor.

Ett exem­pel är den enk­la soc­kerar­ten xylos (ock­så kal­lad trä­soc­ker) som efter hyd­ro­ge­ne­ring blir xylitol (ock­så kal­lad björk­soc­ker trots att det inte är en soc­kerart utan en soc­ke­ral­ko­hol).

Sockeralkolholer före­kom­mer ock­så natur­ligt. Till exem­pel före­kom­mer xylitol i små mäng­der i jord­gub­bar, plom­mon, blom­kål och pum­pa. Men mäng­der­na är för små för att det ska vara menings­fullt att utvin­na dem.

Det är ock­så möj­ligt att fram­stäl­la soc­ke­ral­ko­ho­ler genom jäs­ning av soc­ker. Det är främst erytritol som fram­ställs på det­ta sätt genom att låta en jäst­svamp mum­sa i sig glu­kos.

Sockeralkoholer

Varifrån kom­mer de soc­ke­ral­ko­ho­ler som får använ­das i livs­me­del?

Sorbitol (E 420) finns i små mäng­der i sten­fruk­ter och rönn­bär. Kommersiellt fram­ställs det genom hyd­ro­ge­ne­ring av glu­kos, som i sin tur fram­ställs från stär­kel­se från pota­tis, majs, vete eller and­ra stär­kel­se­ri­ka grö­dor.

Mannitol (E 421) finns i näs­tan alla väx­ter och kan extra­he­ras. Jordgubbar, sel­le­ri, lök, pum­por och svamp är sär­skilt rika på soc­ke­ral­ko­ho­len. Men kom­mer­si­ellt fram­ställs man­nitol ofta genom hyd­ro­ge­ne­ring av fruk­tos, som i sin tur fram­ställs från stär­kel­se eller van­ligt soc­ker.

Xylitol (E 967) före­kom­mer natur­ligt i bland annat plom­mon, jord­gub­bar, blom­kål och pum­pa, men i så små mäng­der att det inte lönar sig att extra­he­ra det. I stäl­let pro­du­ce­ras xylitol genom hyd­ro­ge­ne­ring av xylos, som i sin tur fram­ställs från väx­tres­ter från jord- och skogs­bruk.

Isomalt (E 963) finns inte i natu­ren. Det till­ver­kas av van­ligt soc­ker, genom att möble­ra om ato­mer­na i fruk­tos­de­len så att sock­ret blir iso­maltulos och sen run­da av med hyd­ro­ge­ne­ring som omvand­lar fruk­tos­de­len till lika sto­ra mäng­der sor­bitol och man­nitol. Resultatet blir en bland­ning av glu­kos-sor­bitol och glu­kos-man­nitol.

Laktitol (E 966) fram­ställs via hyd­ro­ge­ne­ring av lak­tos, som i sin tur fram­ställs ut vass­le som är bipro­dukt vid ost­till­verk­ning.

Erytritol (E 968) är en soc­ke­ral­ko­hol av erytros, som före­kom­mer i vis­sa alger och svam­par. Till skill­nad mot and­ra soc­ke­ral­ko­ho­ler fram­ställs erytritol genom fer­men­te­ring av glu­kos.

Maltitol (E 965) är en syn­te­tisk soc­ke­ral­ko­hol. Den fram­ställs indust­ri­ellt genom hyd­ro­ge­ne­ring av maltos.

Polyglycitolsirap (E 964) är en syn­te­tisk soc­ke­ral­ko­hol fram­ställd ur glu­kos och maltos.

Några soc­ke­ral­ko­ho­ler och deras söt­ma rela­tivt van­ligt soc­ker, gly­ke­miskt index (GI) med vitt bröd som refe­rens, ener­gi­in­ne­håll, kylef­fekt och max­i­malt antal gram per kg kropps­vikt innan lax­e­ran­de effekt.
SockeralkoholSötmaGIEnergiKyleffektLaxativ gräns*
Sorbitol (E 428)50–60 %62,4 kcal/​gStark0,17 g/​kgkv/​dag
Mannitol (E 421)60–70 %32,4 kcal/​gStark0,30 g/​kgkv/​dag
Xylitol (E 967)90–100 %172,4 kcal/​gStark0,30 g/​kgkv/​dag
Isomalt (E953)50–60 %32,4 kcal/​gSvag0,30 g/​kgkv/​dag
Laktitol (E 966)30–40 %42,4 kcal/​gSvag0,34 g/​kgkv/​dag
Erytritol (E 968)60–70 %00 kcal/​gStark0,66 g/​kgkv/​dag
Maltitol (E 965)80–90 %492,4 kcal/​gIngen0,30 g/​kgkv/​dag
Polyglycitolsirap (E 964)25–50 %552,4 kcal/​gIngen0,30 g/​kgkv/​dag
* Högsta dag­li­ga intag per kilo­gram kropps­vikt (kgkv) för att und­vi­ka lax­a­tiv ver­kan. Observera att inom EU mås­te pro­duk­ter med mer än 10 % soc­ke­ral­ko­hol mär­kas med upp­gif­ten att över­dri­ven kon­sum­tion kan ha lax­e­ran­de ver­kan.

Bättre – men inte bra

Så vad är poäng­en med soc­ke­ral­ko­ho­ler? Jo, de sma­kar sött, om än inte lika sött som van­ligt soc­ker, de fles­ta har betyd­ligt läg­re gly­ke­miskt index än van­ligt soc­ker och de inne­hål­ler mind­re kalo­ri­er. Dessutom ger de inte kari­es.

Speciellt erytritol utmär­ker sig posi­tivt med prak­tisk taget inga kalo­ri­er och ing­en påver­kan på blod­sock­ret.

Men säg den lyc­ka som vara för evigt. Sockeralkoholer har sina egna pro­blem. Först och främst sma­kar de inte lika sött som soc­ker. Därför behövs mer av dem för att upp­nå sam­ma söt­ma.

Och mer kan vara ett pro­blem, eftersom de påver­kar magen och kan ge upp­hov till magont, gaser och i värs­ta fall diar­ré. Därför mås­te pro­duk­ter som inne­hål­ler mer än tio pro­cent soc­ke­ral­ko­ho­ler mär­kas med upp­gift om att över­dri­ven kon­sum­tion kan ha lax­e­ran­de ver­kan.

Förutom deras söt­ma, kan vis­sa soc­ke­ral­ko­ho­ler ge en märk­bar upp­le­vel­se av kyla i mun­nen. Den kylan­de käns­lan beror på att soc­ke­ral­ko­ho­ler­na absor­be­rar vär­me när de löses upp av sali­ven.

Vi läm­nar soc­ke­ral­ko­ho­ler­na och fort­sät­ter vår resa. I näs­ta arti­kel tit­tar vi när­ma­re på bulk­söt­nings­me­del som glu­kossi­rap, isoglu­kos och invert­soc­ker. Kan det vara något?

Dela artikeln om du gillade den!

Utvalda artiklar från Bayn Magazine

Ung och hungrig – men inte till vilket pris som helst

Generation Z stäl­ler krav. Men inte enbart på värl­dens makt­ha­va­re. Kraven på maten och livs­me­dels­in­du­strin är minst lika höga. Den här unga gene­ra­tio­nen har ett håll­bar­hets­tänk som genom­sy­rar allt de gör, kon­su­me­rar och äter. De köper pro­duk­ter som bekräf­tar deras livs­stil – och bor de fort­fa­ran­de hem­ma har de tunga man­dat hos för­äld­rar­na som köper det ung­do­mar­na vill ha. Peter Wennström, vd på forsk­nings­fö­re­ta­get The Healthy Marketing Team, gui­dar oss rätt till en ny kon­su­ment­grupp med etis­ka för­tec­ken.

Läs artikel »

Dextrin – från frö till Eureba

Varje gång du bakar bröd till­ver­kar du dextrin. Det är mjö­lets stär­kel­se som omvand­las av ugnens vär­me till dextrin i brö­dets skor­pa. Det finns oli­ka sor­ters dextrin. Några bryts ned till glu­kos vid mat­smält­ning. Andra är kost­fib­rer. De sena­re använ­der vi i någ­ra av våra söta­de fib­rer (Eureba). De pro­du­ce­ras från GMO-fri majs. Läs om dextri­nets väg från majs till söta­de fib­rer.

Läs artikel »

Britternas jakt på socker och bättre hälsa

”A sen­se of urgen­cy” råder i Storbritannien. Det är inte Brexit vi talar om. Nej, käns­lan av bråds­ka att göra något hand­lar om en fet­mae­pi­de­mi som bre­der ut sig. Boven är för myc­ket soc­ker i mat. Var tred­je sko­le­lev beräk­nas vara över­vik­ti­ga eller ha utveck­lat fet­ma innan de ens har läm­nat grund­sko­lan. Den brit­tis­ka rege­ring­en stäl­ler krav på livs­me­dels­in­du­strin att mins­ka soc­ker i livs­me­del med fem pro­cent – var­je år i fem år. De får drag­hjälp av två brit­tis­ka tv-per­son­lig­he­ter – Jamie Oliver och Michael Mosley – som drar sitt strå till stac­ken för en bätt­re livs­stil. Om det­ta hand­lar den­na krö­ni­ka, sig­ne­rad av Elisabet Tapio Neuwirth.

Läs artikel »
Patrik Edström i halvfigur
Foto: Anette Persson

Bayn Europe fortsätter framgångsresan

Bayn Europe firar tio­år­sju­bi­le­um och verk­stäl­lan­de direk­tör Patrik Edström leder före­ta­get mot fram­ti­den. Framöver lig­ger fokus på utveck­ling av de egna råva­ror­na. Sötningsmedlen och fib­rer­na är av natur­ligt ursprung och en stark fram­gångs­fak­tor, vil­ket ock­så ses i bola­gets för­sälj­nings­siff­ror. Läs inter­vjun med Patrik Edström.

Läs artikel »
Lucy Dahlgren, grundare av Bayn Europe AB, håller burkar med EUREBA i sina armar
Foto: Anette Persson

Bayns grundare om företagets födelse

Bayn Europe firar tio­år­sju­bi­le­um. Grundaren Lucy Dahlgren var tidigt ute som ent­re­pre­nör inom soc­ker­re­du­ce­ring. Hon såg möj­lig­he­ter­na med ste­via som söt­nings­me­del och arbe­ta­de idogt för sin vision att ska­pa ett kun­skaps­fö­re­tag på områ­det – långt innan ste­via var god­känd som ingre­di­ens inom EU. Idag är hon något av en inno­va­tiv ambas­sa­dör för pro­du­cen­ter som vill ut på mark­na­den med sina life­sty­le­pro­duk­ter. Läs mer!

Läs artikel »

Matvanor – fortfarande en klassfråga

I takt med att hyl­lor­na i mat­af­fä­ren fylls på med häl­so­sam­ma alter­na­tiv, sval­nar dis­kus­sio­nen om mat­va­nor. Men vi bor­de ändå fun­de­ra på var­för vis­sa män­ni­skor ham­nar i en ond spi­ral av bil­lig och lät­till­gäng­lig mat, medan and­ra fros­sar i häl­so­sam­ma recept och tar sig tiden att laga mat. Frida Westergård kli­ver ur sin mat­bubb­la och synar saker­nas till­stånd.

Läs artikel »

Isomaltooligosackarider (IMO) – från frö till Eureba

Isomaltooligosackarider (IMO) finns natur­ligt i många livs­me­del, men till­sätts ock­så i vis­sa pro­duk­ter för att fyl­la ut och ge söt­ma. IMO är i sig en kost­fi­ber, men säljs som sirap eller pul­ver som ock­så inne­hål­ler soc­kerar­ter och and­ra ener­gi­gi­van­de kol­hyd­ra­ter. Trots det är IMO intres­sant för soc­ker­re­duk­tion. Läs och lär mer om IMO:s väg från kassa­va­ro­ten till söta­de fib­rer.

Läs artikel »

Faran med smala kundsegment

Hämmas ditt före­tags till­växt av att ni job­bar mot för nischa­de kundseg­ment? Det är frå­gan du bör stäl­la dig efter att ha läst Frida Westergårds krö­ni­ka.

Läs artikel »

Därför ska du söta med Reb M

Reb M heter den nya stjär­nan på söt­nings­him­len. Det är en ste­vi­ol­gly­ko­sid som sma­kar som soc­ker men är 300 gång­er söta­re. Den har ing­en bit­ter bis­mak eller lak­rits­lik efter­smak som and­ra ste­vi­ol­gly­ko­si­der. Läs och lär mer!

Läs artikel »

Inulin – från frö till Eureba

Cikoria är en omtyckt växt bland odla­re. Ämnet inu­lin gör väx­ten här­dig när kli­ma­tet är som tuf­fast. Inulin används fli­tigt som kost­fi­ber inom livs­me­dels­in­du­strin. Fibern ger främst bulk, men kan ock­så bidra med viss söt­ma. Bäst fun­ge­rar inu­lin i kom­bi­na­tion med and­ra ingre­di­en­ser – som i Bayn Europes söta­de fib­rer. Nyfiken? Läs mer!

Läs artikel »
Donec felis eleifend ut mattis Aenean dolor. efficitur. adipiscing Donec dapibus

Inspirerande reportage och användbar kunskap för dig som utvecklar produkter eller affärer inom livsmedelsindustrin. Gratis prenumeration. Varannan vecka får du de senaste artiklarna rakt i din inkorg. Ingen spam.

GRATIS!

BAYN MAGAZINE

gratis prenumeration

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Missa inte…

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest