Skip to content

Nyttig glass – eller glass med nytta?

Hur ska glass där socker har ersatts av sötade fibrer uppfattas egentligen? Är den rentav ”nyttig” med sina sötade fibrer? Det enklaste skulle vara att svara svart eller vitt. Ja – och den är dessutom lösningen på världens stora problem. Eller nej – den är bara ovanligt god. Men komplicerade frågor kräver också komplicerade svar. Här kommer min reflektion.

4 oktober 2019 •

På Livsmedelsdagarna 2019 bjöd vi på glass utan till­satt soc­ker. Den kom­mer från Engelholms Glass och inne­hål­ler våra söta­de fib­rer. De posi­ti­va kom­men­ta­rer­na snö­a­de över oss. ”Vad gott! Den är fan­tas­tisk… Jag ska häm­ta kol­le­ger­na – de bara mås­te pro­va!”

Alltid här­ligt med bekräf­tel­se!

Bland hur­ra­ro­pen kom ock­så frå­gor: ”Hm. Vad ska vi kän­na när vi äter den här glas­sen; ska vi tro att den är nyt­tig?”

Inget är svart eller vitt

Frågorna stack ut ur mäng­den – och fast­na­de – eftersom de är bra. Riktigt bra. De utma­nar, ifrå­ga­sät­ter och krä­ver nyan­se­ring, pre­cis som sig bör när vi han­te­rar dis­kus­sio­ner om livs­me­del i dag. Och det sat­te igång tan­ke­verk­sam­he­ten hos mig.

I mitt huvud fast­na­de frå­gan om glas­sens even­tu­el­la nyt­tig­het eftersom den inne­höll tyd­li­ga spår av käns­la, moral och för­nuft. Tre klas­sis­ka grepp inom reto­ri­ken.

Idag är det van­li­ga­re att vi blir över­ty­ga­de med enkla­re bud­skap än pat­hos, ethos och logos. Vi blir sna­ra­re mata­de med anti­te­ser. En reto­rik där svart ställs mot vitt. Ont mot gott. Rätt mot fel. Nyttigt mot onyt­tigt.

En gemensam fiende

Men om frå­gan är kom­pli­ce­rad, krä­ver den ock­så ett kom­pli­ce­rat svar. Två bely­san­de exem­pel, när livs­me­dels­fö­re­tag stäl­ler anti­tes mot tes, är Oatlys och Kronfågels kam­pan­jer. Dessa fram­gångs­ri­ka livs­me­dels­fö­re­tag för­sö­ker få kon­su­men­ter att för­stå att hav­re är bätt­re än mjölk och kyck­ling är bätt­re än nöt­kött.

Det ska vara lätt att väl­ja när hela mänsk­lig­he­ten står under ett gemen­samt hot. Vi ser­ve­ras dess­utom en gemen­sam fien­de: Kossor. De ser snäl­la ut, men ver­kar ju rent kri­mi­nel­la…

Budskap med tyd­li­ga argu­ment för och emot är till för att för­enk­la mina val i var­da­gen, väc­ka en käns­la och min över­ty­gel­se. Så skönt! Mitt van­li­ga liv är ju redan fullt av rätt avan­ce­rad sor­te­ring. En sor­te­ring som inte bara sker i åter­vin­ning­en under disk­bän­ken, utan i bru­set av infor­ma­tion, i oli­ka val och i mel­lan­mänsk­li­ga möten.

Men – det är rätt kom­pli­ce­ra­de sam­man­hang som för­enklas i kam­pan­jer­na, och det är där­för kri­ti­ken hag­lar.

Vad är ”nyttigt” egentligen?

När frå­gan ställ­des – där på Livsmedelsdagarna – om det är mening­en att man ska tyc­ka att glas­sen är nyt­tig eftersom den inne­hål­ler fib­rer, hade den lät­tas­te lös­ning­en varit att ge ett svart­vitt svar.

Men det är rätt kom­pli­ce­rat att sät­ta fing­ret på hur ”nyt­tigt” ska defi­nie­ras, och vil­ken upp­fatt­ning en soc­ker­re­du­ce­rad glass ska ge. Det är trots allt en pro­dukt som vi får sor­te­ra in i kate­go­rin god­sa­ker. Precis som cho­klad­bi­ten, kakan och ener­gi­ba­ren vi äter mel­lan våra – för­hopp­nings­vis – närings­rik­ti­ga och nyt­ti­ga mål­ti­der.

När jag fun­de­ra­de på vad som kan upp­fat­tas som nyt­tigt, stöt­te jag på en stu­die om två dia­metralt mot­sat­ta die­ter. Det gemen­sam­ma syf­tet med båda är dock att före­byg­ga eller bli av med ohäl­so­sam över­vikt och de kon­se­kven­ser den kan bära med sig. Vi vet ju att häl­so­sam­ma mat­va­nor kan bidra till att ris­ken för över­vikt, hjärt­kärl­sjuk­do­mar, typ 2‑diabetes och can­cer mins­kar.

Resultatet från stu­di­en är rätt häp­nads­väc­kan­de – och befri­an­de i des­sa tider av svart mot vitt.

Det spelar ingen roll

I stu­di­en, som utför­des av fors­ka­re vid Stanford uni­ver­si­te­tet i USA, fick för­söks­per­so­ner­nas gene­tis­ka för­ut­sätt­ning­ar avgö­ra om de skul­le sät­tas på låg­kol­hyd­rat­kost, där högt fettin­tag är tillå­tet, eller på fettsnål kost, där kol­hyd­ra­ter är tillåt­na. Med and­ra ord två helt oli­ka angrepps­sätt. I övrigt upp­munt­ra­des de drygt 600 del­ta­gar­na att äta en häl­so­sam kost.

Efter ett år var det dags för fors­kar­na att grans­ka resul­ta­ten. Det visa­de sig att det inte spe­lar någon roll vil­ken typ av diet vi väl­jer.

Vi kan bli av med ohäl­so­sam­ma fak­to­rer oav­sett kost. Vi behö­ver inte stäl­la den ena die­ten mot den and­ra. Ingen är allt­så nyt­ti­ga­re än den and­ra. Båda ger öns­kad nyt­ta.

Det fors­kar­na dock flag­ga­de för är något vi har hört både förr och nu: Det är bätt­re för häl­san om vi drar ner på snab­ba kol­hyd­ra­ter som vete­mjöl och soc­ker. Oavsett kost.

Det skul­le kun­na vara ett argu­ment för att soc­ker­re­du­ce­rad glass är nyt­tig, eller åtminsto­ne nyt­ti­ga­re än glass med soc­ker. Men den reto­ri­ken vore för enkel.

Ät glassen för att den är god

Glass med söta­de fib­rer inne­hål­ler ing­et till­satt soc­ker. Det är ett fak­tum. Men jag skul­le vil­ja nyan­se­ra och säga att de söta­de fib­rer­na bidrar med nyt­ta för de kon­su­men­ter som vill dra ned på sitt soc­kerin­tag men ändå äta glass. De kan ha häl­so­skäl. Eller så kan det röra sig om ett kost- eller livsstilsval där snab­ba kalo­ri­er inte ingår.

Men till syven­de och sist är glass en pro­dukt som vi nju­ter av då och då. Vill man vara nyt­tig, väl­jer man nog hell­re en mål­tid som beteck­nas som häl­so­sam. Glass – soc­ker­re­du­ce­rad eller inte – är kanske inte något vi ska star­ta mor­go­nen med. Men vi kan nju­ta av den, lite sena­re.

Och är sma­ken bra, då spe­lar det ing­en roll om glas­sen inne­hål­ler söta­de fib­rer eller soc­ker. Det är en solig dag och glas­sen är… ja, den är bara god.

Dela artikeln om du gillade den!

Utvalda artiklar från Bayn Magazine

Faran med smala kundsegment

Hämmas ditt före­tags till­växt av att ni job­bar mot för nischa­de kundseg­ment? Det är frå­gan du bör stäl­la dig efter att ha läst Frida Westergårds krö­ni­ka.

Läs artikel »

Erytritol – från frö till Eureba

I natu­ren hit­tar vi soc­ke­ral­ko­ho­len erytritol i vindru­vor, päron och melon, men ock­så i fer­men­te­ra­de livs­me­del som vin, ost och öl. Med 70 pro­cent av sock­rets söt­ma, men inga kalo­ri­er och ing­en påver­kan på blod­soc­ker, är erytritol en intres­sant ingre­di­ens vid soc­ker­re­duk­tion. Men eftersom kvan­ti­te­ter­na av erytritol i natu­ren är små, fram­ställs den på annat sätt – med vete och jäst­svamp.

Läs artikel »

Därför ska du söta med Reb M

Reb M heter den nya stjär­nan på söt­nings­him­len. Det är en ste­vi­ol­gly­ko­sid som sma­kar som soc­ker men är 300 gång­er söta­re. Den har ing­en bit­ter bis­mak eller lak­rits­lik efter­smak som and­ra ste­vi­ol­gly­ko­si­der. Läs och lär mer!

Läs artikel »

Inulin – från frö till Eureba

Cikoria är en omtyckt växt bland odla­re. Ämnet inu­lin gör väx­ten här­dig när kli­ma­tet är som tuf­fast. Inulin används fli­tigt som kost­fi­ber inom livs­me­dels­in­du­strin. Fibern ger främst bulk, men kan ock­så bidra med viss söt­ma. Bäst fun­ge­rar inu­lin i kom­bi­na­tion med and­ra ingre­di­en­ser – som i Bayn Europes söta­de fib­rer. Nyfiken? Läs mer!

Läs artikel »

Sötade fibrer – sötningsresan (del 6 av 6)

I den sjät­te och sista arti­keln om vår söt­nings­re­sa från soc­ker till söta­de fib­rer lär vi oss hur kost­fib­rer till­sam­mans med högin­ten­sivt söta ämnen med natur­ligt ursprung kan ersät­ta soc­ker 1:1 utan att till­verk­nings­pro­ces­sen behö­ver för­änd­ras.

Läs artikel »

Sött från naturen – sötningsresan (del 5 av 6)

För att mins­ka soc­ker och kalo­ri­er­na, och sam­ti­digt behål­la den goda sma­ken, krävs söt­nings­me­del med myc­ket söt­ma och få eller inga kalo­ri­er. I den fem­te av sex artik­lar om vår söt­nings­re­sa har turen kom­mit till söt­nings­me­del med natur­ligt ursprung.

Läs artikel »

Kemiskt sött – sötningsresan (del 4 av 6)

Vanligt soc­ker kan inte ersät­tas med fruk­tos, mal­titol, glu­kossi­rap och and­ra bulk­söt­nings­me­del om kalo­ri­er­na ska mins­kas. Lösningen är söt­nings­me­del som ger myc­ket söt­ma för lite eller inga kalo­ri­er. I den fjär­de av sex artik­lar om vår söt­nings­re­sa, tit­tar vi när­ma­re på arti­fi­ci­el­la söt­nings­me­del.

Läs artikel »

Värstingsockret – sötningsresan (del 3 av 6)

Glukossirap, isoglu­kos och invert­soc­ker är van­li­ga bulk­söt­nings­me­del som ersät­ter soc­ker. De är bil­li­ga. Men är de bra? Det utfors­kar vi i den tred­je av sex artik­lar om vår söt­nings­re­sa.

Läs artikel »

Söta alkoholer – sötningsresan (del 2 av 6)

Maltitol och erytritol är popu­lä­ra ersät­ta­re för soc­ker. De är soc­ke­ral­ko­ho­ler. Men vad inne­bär det? Och finns det nack­de­lar? Det tar vi reda på i den and­ra av sex artik­lar om vår söt­nings­re­sa.

Läs artikel »

Så värnar vi kvaliteten – från odling till produktion

Ingredienserna kom­mer från jor­dens alla hörn, trans­por­te­ras till Europa och till våra part­ner som pro­du­ce­rar Eureba. Vi läg­ger ener­gi på att säk­ra kva­li­tet i var­je steg och se till att allt klaf­far. Vill du veta mer? Läs vida­re!

Läs artikel »
non Curabitur elementum tristique suscipit felis vel,

Inspirerande reportage och användbar kunskap för dig som utvecklar produkter eller affärer inom livsmedelsindustrin. Gratis prenumeration. Varannan vecka får du de senaste artiklarna rakt i din inkorg. Ingen spam.

GRATIS!

BAYN MAGAZINE

gratis prenumeration

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Missa inte…

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest