Skip to content

Matvanor – fortfarande en klassfråga

I takt med att hyllorna i mataffären fylls på med hälsosamma alternativ, svalnar diskussionen om matvanor. Men vi borde ändå fundera på varför vissa människor hamnar i en ond spiral av billig och lättillgänglig mat, medan andra frossar i hälsosamma recept och tar sig tiden att laga mat. Frida Westergård kliver ur sin matbubbla och synar sakernas tillstånd.

15 november 2019 •

Precis som fil­ter­bubb­lor, där man främst nås av nyhe­ter och infor­ma­tion likt de man själv intres­se­rar sig för, tycks sta­tus och klass bil­da mat­bubb­lor. De speg­lar helt enkelt socio­e­ko­no­mis­ka skill­na­der.

Tid för njutning och hälsosamma val

I min mat­bubb­la äter alla med­ve­tet. Intresset för kost och häl­sa genom­sy­rar var­je val av mat.

Att laga häl­so­sam mat är tid som man tar sig. Och att äta halv­fab­ri­kat eller skräp­mat är det ock­så ett ytterst med­ve­tet val, kanske något man unnar sig då och då. Oavsett vad man stop­par i mun­nen så finns en tan­ke bakom.

På sam­ma sätt har många med mig tid att för­kov­ra sig i mat­porr; det vill säga att avsät­ta en stund för att läsa lyx­i­ga mat­ma­ga­sin och häl­so­blog­gar.

Och man tar sig tid att stro­sa i mat­af­fä­ren och grans­ka inne­hålls­de­kla­ra­tio­ner.

I min bubb­la är det lätt att glöm­ma att inte alla sam­ma tid eller intres­se för mat.

Skapar sug och är billigast av allt

I en annan bubb­la är snabb­mat, som ett mål på McDonald’s, inte något man unnar sig ytterst med­ve­tet då och då, utan en snabb och bil­lig mål­tid.

Snabbmaten loc­kar med sma­ker som inte lätt går att här­ma hem­ma i den egna mat­lag­ning­en. I syn­ner­het inte om man sak­nar peng­ar, tid eller intres­se.

Dessutom ökar snabb­mat suget efter ännu mer snabb­mat. En austra­lisk stu­die visar att råt­tor slu­tar äta sund mat när de bli­vit vana vid snabb­mat.

Snabbmat ska­par en spi­ral med ökan­de sug efter snabb­mat.

En nedåt­gå­en­de spi­ral, säger vi i min bubb­la. För den bil­li­gas­te snabb­ma­ten är ofta den närings­fat­ti­ga skräp­ma­ten – prop­pad med soc­ker, fett och salt.

Utbildning avgör matvanor

Den med­vet­na mat­bubb­lan och snabb­mats­bubb­lan illu­stre­rar hur seg­re­ge­rad Matsverige har bli­vit. Det låter krasst, men är en verk­lig­het.

I en stu­die från Livsmedelsverket skri­ver Irene Mattisson:

Skillnaderna mel­lan soci­al­klas­ser lig­ger i kva­li­te­ten på maten man har råd att köpa

Studien visar ock­så att utbild­ningsni­vå är en av fak­to­rer­na som spe­lar in i män­ni­skors mat­va­nor. Likaså deras för­äld­rars. Det är fram­för allt mam­mans utbild­ning som påver­kar bar­nets mat­va­nor.

Skillnader ökar

En rap­port från Folkhälsomyndigheten visar att folk­häl­san är god och har för­bätt­rats. Men den bekräf­tar ock­så bil­den av ojäm­lik­het mel­lan socio­e­ko­no­mis­ka grup­pers mat­va­nor: En per­son med läng­re utbild­ning äter mer häl­so­samt än en per­son med kor­ta­re utbild­ning. Men det mest illa­vars­lan­de är att ojäm­lik­he­ten ökar.

Samhällelig förändring för folkhälsans skull

Förändrade mat­va­nor är inte en frå­ga på indi­vid­ni­vå. Inte enbart. Förändring krä­ver ock­så åtgär­der på sam­hälls­ni­vå, som till exem­pel utjäm­na­de skill­na­der mel­lan oli­ka socio­e­ko­no­mis­ka grup­per.

Framför allt mås­te vi slu­ta att tän­ka och pra­ta om mat som ett val man själv gör. Det är för att för­enk­la verk­lig­he­ten, eftersom män­ni­skors mat­va­nor grund­läggs långt innan de föds.

Dela artikeln om du gillade den!

Utvalda artiklar från Bayn Magazine

Ung och hungrig – men inte till vilket pris som helst

Generation Z stäl­ler krav. Men inte enbart på värl­dens makt­ha­va­re. Kraven på maten och livs­me­dels­in­du­strin är minst lika höga. Den här unga gene­ra­tio­nen har ett håll­bar­hets­tänk som genom­sy­rar allt de gör, kon­su­me­rar och äter. De köper pro­duk­ter som bekräf­tar deras livs­stil – och bor de fort­fa­ran­de hem­ma har de tunga man­dat hos för­äld­rar­na som köper det ung­do­mar­na vill ha. Peter Wennström, vd på forsk­nings­fö­re­ta­get The Healthy Marketing Team, gui­dar oss rätt till en ny kon­su­ment­grupp med etis­ka för­tec­ken.

Läs artikel »

Dextrin – från frö till Eureba

Varje gång du bakar bröd till­ver­kar du dextrin. Det är mjö­lets stär­kel­se som omvand­las av ugnens vär­me till dextrin i brö­dets skor­pa. Det finns oli­ka sor­ters dextrin. Några bryts ned till glu­kos vid mat­smält­ning. Andra är kost­fib­rer. De sena­re använ­der vi i någ­ra av våra söta­de fib­rer (Eureba). De pro­du­ce­ras från GMO-fri majs. Läs om dextri­nets väg från majs till söta­de fib­rer.

Läs artikel »

Britternas jakt på socker och bättre hälsa

”A sen­se of urgen­cy” råder i Storbritannien. Det är inte Brexit vi talar om. Nej, käns­lan av bråds­ka att göra något hand­lar om en fet­mae­pi­de­mi som bre­der ut sig. Boven är för myc­ket soc­ker i mat. Var tred­je sko­le­lev beräk­nas vara över­vik­ti­ga eller ha utveck­lat fet­ma innan de ens har läm­nat grund­sko­lan. Den brit­tis­ka rege­ring­en stäl­ler krav på livs­me­dels­in­du­strin att mins­ka soc­ker i livs­me­del med fem pro­cent – var­je år i fem år. De får drag­hjälp av två brit­tis­ka tv-per­son­lig­he­ter – Jamie Oliver och Michael Mosley – som drar sitt strå till stac­ken för en bätt­re livs­stil. Om det­ta hand­lar den­na krö­ni­ka, sig­ne­rad av Elisabet Tapio Neuwirth.

Läs artikel »
Patrik Edström i halvfigur
Foto: Anette Persson

Bayn Europe fortsätter framgångsresan

Bayn Europe firar tio­år­sju­bi­le­um och verk­stäl­lan­de direk­tör Patrik Edström leder före­ta­get mot fram­ti­den. Framöver lig­ger fokus på utveck­ling av de egna råva­ror­na. Sötningsmedlen och fib­rer­na är av natur­ligt ursprung och en stark fram­gångs­fak­tor, vil­ket ock­så ses i bola­gets för­sälj­nings­siff­ror. Läs inter­vjun med Patrik Edström.

Läs artikel »
Lucy Dahlgren, grundare av Bayn Europe AB, håller burkar med EUREBA i sina armar
Foto: Anette Persson

Bayns grundare om företagets födelse

Bayn Europe firar tio­år­sju­bi­le­um. Grundaren Lucy Dahlgren var tidigt ute som ent­re­pre­nör inom soc­ker­re­du­ce­ring. Hon såg möj­lig­he­ter­na med ste­via som söt­nings­me­del och arbe­ta­de idogt för sin vision att ska­pa ett kun­skaps­fö­re­tag på områ­det – långt innan ste­via var god­känd som ingre­di­ens inom EU. Idag är hon något av en inno­va­tiv ambas­sa­dör för pro­du­cen­ter som vill ut på mark­na­den med sina life­sty­le­pro­duk­ter. Läs mer!

Läs artikel »

Maltitol – från frö till Eureba

En pris­värd, popu­lär soc­ke­ral­ko­hol med mjuk söt­ma som gör sig bra i bland annat cho­klad. Maltitol är den mest sac­ka­ros­li­ka av alla soc­ke­ral­ko­ho­ler, och även en av de mest använ­da i livs­me­dels­pro­duk­tion. Men hur är det med den där eftersma­ken som så många söt­nings­me­del har? Den slip­per du med mal­titol. Så ploc­ka fram lite cho­klad och läs mer om soc­ke­ral­ko­ho­len som kom­mer från mäl­ta­de sädeskorn.

Läs artikel »

Isomaltooligosackarider (IMO) – från frö till Eureba

Isomaltooligosackarider (IMO) finns natur­ligt i många livs­me­del, men till­sätts ock­så i vis­sa pro­duk­ter för att fyl­la ut och ge söt­ma. IMO är i sig en kost­fi­ber, men säljs som sirap eller pul­ver som ock­så inne­hål­ler soc­kerar­ter och and­ra ener­gi­gi­van­de kol­hyd­ra­ter. Trots det är IMO intres­sant för soc­ker­re­duk­tion. Läs och lär mer om IMO:s väg från kassa­va­ro­ten till söta­de fib­rer.

Läs artikel »

Erytritol – från frö till Eureba

I natu­ren hit­tar vi soc­ke­ral­ko­ho­len erytritol i vindru­vor, päron och melon, men ock­så i fer­men­te­ra­de livs­me­del som vin, ost och öl. Med 70 pro­cent av sock­rets söt­ma, men inga kalo­ri­er och ing­en påver­kan på blod­soc­ker, är erytritol en intres­sant ingre­di­ens vid soc­ker­re­duk­tion. Men eftersom kvan­ti­te­ter­na av erytritol i natu­ren är små, fram­ställs den på annat sätt – med vete och jäst­svamp.

Läs artikel »

Därför ska du söta med Reb M

Reb M heter den nya stjär­nan på söt­nings­him­len. Det är en ste­vi­ol­gly­ko­sid som sma­kar som soc­ker men är 300 gång­er söta­re. Den har ing­en bit­ter bis­mak eller lak­rits­lik efter­smak som and­ra ste­vi­ol­gly­ko­si­der. Läs och lär mer!

Läs artikel »

Inulin – från frö till Eureba

Cikoria är en omtyckt växt bland odla­re. Ämnet inu­lin gör väx­ten här­dig när kli­ma­tet är som tuf­fast. Inulin används fli­tigt som kost­fi­ber inom livs­me­dels­in­du­strin. Fibern ger främst bulk, men kan ock­så bidra med viss söt­ma. Bäst fun­ge­rar inu­lin i kom­bi­na­tion med and­ra ingre­di­en­ser – som i Bayn Europes söta­de fib­rer. Nyfiken? Läs mer!

Läs artikel »
leo mattis quis, et, venenatis, velit,

Inspirerande reportage och användbar kunskap för dig som utvecklar produkter eller affärer inom livsmedelsindustrin. Gratis prenumeration. Varannan vecka får du de senaste artiklarna rakt i din inkorg. Ingen spam.

GRATIS!

BAYN MAGAZINE

gratis prenumeration

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Missa inte…

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest