Skip to content

Britternas jakt på socker och bättre hälsa

”A sense of urgency” råder i Storbritannien. Det är inte Brexit vi talar om. Nej, känslan av brådska handlar om en fetmaepidemi som breder ut sig. Boven är för mycket tillsatt socker i mat. Var tredje skolelev beräknas vara överviktig eller ha utvecklat fetma innan grundskolan ens är slut. Den brittiska regeringen vill att livsmedelsindustrin minskar mängden socker i livsmedel. Kravet är fem procent per år över fem års tid. De får draghjälp av två brittiska tv-personligheter – Jamie Oliver och Michael Mosley – som drar sitt strå till stacken för en bättre livsstil. Om detta handlar denna krönika, signerad av Elisabet Tapio Neuwirth.

29 november 2019 •

Vi ser dem på tv, på bäs­ta sänd­nings­tid. De bju­der på kun­skap och under­håll­ning på sam­ma gång. Jag tän­ker på tv-per­son­lig­he­ter­na Michael Mosley och Jamie Oliver.

Två tv-profiler

Michael Mosley är den brit­tis­ka medi­cin­jour­na­lis­ten som själv och till­sam­mans med and­ra medi­cinskt kun­ni­ga under­sö­ker oli­ka sätt att nå bätt­re häl­sa. Han är bland annat upp­hovs­man till 5:2‑metoden som inne­bär att man äter ett begrän­sat antal kalo­ri­er två dagar i vec­kan och en balan­se­rad kost res­ten av vec­kan.

Jamie Oliver, känd som den nak­ne koc­ken, hyl­las för sin mat­lag­ning base­rad på enk­la, rena ingre­di­en­ser. I dag kan vi se honom resa värl­den över, ofta för att hjäl­pa män­ni­skor att åter­vän­da till spi­sen och laga ”rik­tig” mat igen. På hem­ma­plan enga­ge­rar han sig i de brit­tis­ka bar­nens skoll­un­cher, som fram till nu inte har varit de mest närings­rik­ti­ga. För att äta närings­rik­tigt finns knappt något utrym­me för feta, sal­ta och sock­ri­ga hel- och halv­fab­ri­kat.

Enkelt – ingen rocket science

Deras tv-pro­gram fång­ar mil­jon­tals tit­ta­re. Det är snyg­ga, lät­till­gäng­li­ga pro­duk­tio­ner som kan inspi­re­ra till per­son­lig för­änd­ring. Tipsen är smar­ta, men det är egent­li­gen ing­en roc­ket sci­ence de brit­tis­ka her­rar­na Oliver och Mosley ser­ve­rar oss i sof­fan. De visar bara hur enkelt det kan vara att för­änd­ra mat­va­nor och bete­en­den vi behål­ler av bekväm­lig­het.

A sense of urgency

Samtidigt job­bar Storbritanniens rege­ring, myn­dig­he­ter och intres­se­or­ga­ni­sa­tio­ner på sitt håll. De vill påver­ka livs­me­dels­in­du­strin att ta sitt ansvar för den kris lan­dets befolk­ning­en står inför.

Det råder a sen­se of urgen­cy, det vill säga en käns­la av att läget är all­var­ligt och att det är ange­lä­get att få till en för­änd­ring.

Krisen hand­lar om en allt mer utbredd över­vikt och fet­ma.

Problemet med fetma måste lösas

I augusti 2017 pub­li­ce­ra­de Department of Health and Social Care, den brit­tis­ka mot­sva­rig­he­ten till Socialstyrelsen, ett starkt utta­lan­de på Twitter:

Friare över­satt säger myn­dig­he­ten i sin tweet att det i England finns 11 mil­jo­ner vux­na med utveck­lad fet­ma. Om pro­ble­met inte han­te­ras, kan anta­let per­so­ner med fet­ma sti­ga till 21 mil­jo­ner år 2030. Det mot­sva­rar unge­fär Norges, Sveriges och Finlands sam­man­lag­da befolk­ning.

20 procents sockerreducering till år 2020

2015 tog den brit­tis­ka rege­ring­en, med stöd av myn­dig­he­ter och orga­ni­sa­tio­ner, kraft­tag för att vän­da kris­si­tu­a­tio­nen. Målet var att redu­ce­ra mäng­den soc­ker i en rad pro­duk­ter med 20 pro­cent fram till år 2020. Reduceringen skul­le ske med 5 pro­cent per år och över fem års tid.

Målet på 20 pro­cent sat­tes för att vän­da situ­a­tio­nen bland brit­tis­ka barn, där fet­ma ökar kraf­tigt. Var tred­je barn i Storbritannien beräk­nas vara över­vik­ti­ga eller ha utveck­lat fet­ma när de läm­nar grund­sko­lan.

Vägen ut ur kri­sen hand­lar om att mins­ka mäng­den soc­ker i en rad popu­lä­ra, lät­till­gäng­li­ga och var­dag­li­ga pro­duk­ter.

Det går sakta framåt

Public Health England (PHE) gör årli­ga upp­följ­ning­ar för att under­sö­ka hur livs­me­dels­in­du­strin lever upp till rege­ring­ens krav på soc­ker­re­duk­tion. I år lan­da­de den genom­snitt­li­ga reduk­tio­nen på 2 pro­cent.

Produkter som yog­hurt, kvarg, fru­kost­fling­or och söta pålägg som mar­me­lad har nått målet på 5 pro­cent. I Storbritannien finns en sär­skild soc­kerskatt på söta dryc­ker och den har gett effekt. Sockermängderna i söta­de dryc­ker har totalt sett redu­ce­rats med 28,3 pro­cent per 100 ml. Konsumenterna tycks inte ha rea­ge­rat nega­tivt, då inkö­pen av läsk inte har gått ner.

Mer socker i godis

Men sam­ti­digt note­rar PHE att både godis och pud­ding­ar har bli­vit söta­re. Mer soc­ker är allt­så till­satt i de här pro­dukt­grup­per­na.

Kampanjgruppen Action on Sugar ryter ifrån och menar att mer mås­te göras av livs­me­dels­in­du­strin. Det gäl­ler sär­skilt soc­ker­re­du­ce­ring av kakor, cho­klad – och de söta­re pud­ding­ar­na.

Nästa år har vi svaret

Kommer den brit­tis­ka rege­ring­en, med stöd från myn­dig­he­ter och orga­ni­sa­tio­ner, lyc­kas med sitt mål? Kommer livs­me­dels­in­du­strin hit­ta enk­la soc­ker­re­du­ce­ran­de lös­ning­ar för sina pro­duk­ter?

I slu­tet av år 2020 får vi svar.

Men en sak är säker: Under tiden kom­mer jag inspi­re­ras av de två brit­tis­ka tv-per­son­lig­he­ter­na Jamie Oliver och Michael Mosley, som var och en drar sitt strå till stac­ken för en bätt­re livs­stil. Och jag är i gott säll­skap – till­sam­mans med mil­jon­tals and­ra tv-tit­ta­re.

Dela artikeln om du gillade den!

Utvalda artiklar från Bayn Magazine

Ung och hungrig – men inte till vilket pris som helst

Generation Z stäl­ler krav. Men inte enbart på värl­dens makt­ha­va­re. Kraven på maten och livs­me­dels­in­du­strin är minst lika höga. Den här unga gene­ra­tio­nen har ett håll­bar­hets­tänk som genom­sy­rar allt de gör, kon­su­me­rar och äter. De köper pro­duk­ter som bekräf­tar deras livs­stil – och bor de fort­fa­ran­de hem­ma har de tunga man­dat hos för­äld­rar­na som köper det ung­do­mar­na vill ha. Peter Wennström, vd på forsk­nings­fö­re­ta­get The Healthy Marketing Team, gui­dar oss rätt till en ny kon­su­ment­grupp med etis­ka för­tec­ken.

Läs artikel »

Dextrin – från frö till Eureba

Varje gång du bakar bröd till­ver­kar du dextrin. Det är mjö­lets stär­kel­se som omvand­las av ugnens vär­me till dextrin i brö­dets skor­pa. Det finns oli­ka sor­ters dextrin. Några bryts ned till glu­kos vid mat­smält­ning. Andra är kost­fib­rer. De sena­re använ­der vi i någ­ra av våra söta­de fib­rer (Eureba). De pro­du­ce­ras från GMO-fri majs. Läs om dextri­nets väg från majs till söta­de fib­rer.

Läs artikel »
Patrik Edström i halvfigur
Foto: Anette Persson

Bayn Europe fortsätter framgångsresan

Bayn Europe firar tio­år­sju­bi­le­um och verk­stäl­lan­de direk­tör Patrik Edström leder före­ta­get mot fram­ti­den. Framöver lig­ger fokus på utveck­ling av de egna råva­ror­na. Sötningsmedlen och fib­rer­na är av natur­ligt ursprung och en stark fram­gångs­fak­tor, vil­ket ock­så ses i bola­gets för­sälj­nings­siff­ror. Läs inter­vjun med Patrik Edström.

Läs artikel »
Lucy Dahlgren, grundare av Bayn Europe AB, håller burkar med EUREBA i sina armar
Foto: Anette Persson

Bayns grundare om företagets födelse

Bayn Europe firar tio­år­sju­bi­le­um. Grundaren Lucy Dahlgren var tidigt ute som ent­re­pre­nör inom soc­ker­re­du­ce­ring. Hon såg möj­lig­he­ter­na med ste­via som söt­nings­me­del och arbe­ta­de idogt för sin vision att ska­pa ett kun­skaps­fö­re­tag på områ­det – långt innan ste­via var god­känd som ingre­di­ens inom EU. Idag är hon något av en inno­va­tiv ambas­sa­dör för pro­du­cen­ter som vill ut på mark­na­den med sina life­sty­le­pro­duk­ter. Läs mer!

Läs artikel »

Maltitol – från frö till Eureba

En pris­värd, popu­lär soc­ke­ral­ko­hol med mjuk söt­ma som gör sig bra i bland annat cho­klad. Maltitol är den mest sac­ka­ros­li­ka av alla soc­ke­ral­ko­ho­ler, och även en av de mest använ­da i livs­me­dels­pro­duk­tion. Men hur är det med den där eftersma­ken som så många söt­nings­me­del har? Den slip­per du med mal­titol. Så ploc­ka fram lite cho­klad och läs mer om soc­ke­ral­ko­ho­len som kom­mer från mäl­ta­de sädeskorn.

Läs artikel »

Matvanor – fortfarande en klassfråga

I takt med att hyl­lor­na i mat­af­fä­ren fylls på med häl­so­sam­ma alter­na­tiv, sval­nar dis­kus­sio­nen om mat­va­nor. Men vi bor­de ändå fun­de­ra på var­för vis­sa män­ni­skor ham­nar i en ond spi­ral av bil­lig och lät­till­gäng­lig mat, medan and­ra fros­sar i häl­so­sam­ma recept och tar sig tiden att laga mat. Frida Westergård kli­ver ur sin mat­bubb­la och synar saker­nas till­stånd.

Läs artikel »

Isomaltooligosackarider (IMO) – från frö till Eureba

Isomaltooligosackarider (IMO) finns natur­ligt i många livs­me­del, men till­sätts ock­så i vis­sa pro­duk­ter för att fyl­la ut och ge söt­ma. IMO är i sig en kost­fi­ber, men säljs som sirap eller pul­ver som ock­så inne­hål­ler soc­kerar­ter och and­ra ener­gi­gi­van­de kol­hyd­ra­ter. Trots det är IMO intres­sant för soc­ker­re­duk­tion. Läs och lär mer om IMO:s väg från kassa­va­ro­ten till söta­de fib­rer.

Läs artikel »

Faran med smala kundsegment

Hämmas ditt före­tags till­växt av att ni job­bar mot för nischa­de kundseg­ment? Det är frå­gan du bör stäl­la dig efter att ha läst Frida Westergårds krö­ni­ka.

Läs artikel »

Erytritol – från frö till Eureba

I natu­ren hit­tar vi soc­ke­ral­ko­ho­len erytritol i vindru­vor, päron och melon, men ock­så i fer­men­te­ra­de livs­me­del som vin, ost och öl. Med 70 pro­cent av sock­rets söt­ma, men inga kalo­ri­er och ing­en påver­kan på blod­soc­ker, är erytritol en intres­sant ingre­di­ens vid soc­ker­re­duk­tion. Men eftersom kvan­ti­te­ter­na av erytritol i natu­ren är små, fram­ställs den på annat sätt – med vete och jäst­svamp.

Läs artikel »

Därför ska du söta med Reb M

Reb M heter den nya stjär­nan på söt­nings­him­len. Det är en ste­vi­ol­gly­ko­sid som sma­kar som soc­ker men är 300 gång­er söta­re. Den har ing­en bit­ter bis­mak eller lak­rits­lik efter­smak som and­ra ste­vi­ol­gly­ko­si­der. Läs och lär mer!

Läs artikel »
consectetur diam tempus Aliquam leo. dolor ultricies

Inspirerande reportage och användbar kunskap för dig som utvecklar produkter eller affärer inom livsmedelsindustrin. Gratis prenumeration. Varannan vecka får du de senaste artiklarna rakt i din inkorg. Ingen spam.

GRATIS!

BAYN MAGAZINE

gratis prenumeration

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Missa inte…

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest