Skip to content

Kemiskt sött – sötningsresan (del 4 av 6)

För mycket energi i förhållande till sötma är ett av många problem hos de alternativ till vanligt socker som vi hittills har tittat på längs vår sötningsresa. Lösningen är förstås ett sötningsmedel som ger mycket sötma men lite eller ingen energi. Och sådana har kemister lyckats framställa många av. I den fjärde av sex artiklar om vår sötningsresa, är det dags för artificiella sötningsmedel.

1 oktober 2019 •

Vi är halv­vägs på vår söt­nings­re­sa. Utmed vägen har vi tit­tat på soc­kerar­ter, soc­ke­ral­ko­ho­ler och höggra­digt pro­ces­sa­de bulk­söt­nings­me­del. Ingenstans har vi hit­tat ett rik­tigt bra alter­na­tiv till soc­ker. Det är dags att inse att lös­ning­en inte finns bland söt­nings­me­del med unge­fär sam­ma söt­ma och volym som soc­ker. Vi mås­te änd­ra rikt­ning för vår färd, och ge oss in på de högin­ten­si­va söt­nings­med­lens ter­ri­to­ri­um. Första anhal­ten blir hos de arti­fi­ci­el­la.

Högintensiva sötningsmedel

Socker, soc­ke­ral­ko­ho­ler och höggra­digt pro­ces­sa­de bulk­söt­nings­me­del är ener­gi­gi­van­de söt­nings­me­del. Att de ger ener­gi är käl­lan till de pro­blem vi har med dem.

Egentligen är inte ener­gin i sig ett pro­blem. Kruxet är att ener­gi­gi­van­de söt­nings­me­del inne­hål­ler för myc­ket ener­gi i för­hål­lan­de till den söt­ma vi vill ha.

Vad vi behö­ver är söt­nings­me­del som bidrar med ing­en eller för­sum­bar ener­gi i för­hål­lan­de till den söt­ma vi vill ha. Sådana kal­las icke-ener­gi­gi­van­de söt­nings­me­del.

Icke-ener­gi­gi­van­de söt­nings­me­del kal­las ock­så för högin­ten­si­va söt­nings­me­del (HIS) eftersom deras söt­ma upp­levs som myc­ket inten­si­va­re än sock­rets vid sam­ma mängd.

Artificiella sötningmedel

Den mest väl­be­kan­ta och utfors­ka­de grup­pen av högin­ten­si­va söt­nings­me­del är de syn­te­tiskt fram­ställ­da som kal­las för arti­fi­ci­el­la söt­nings­me­del. De är helt konst­gjor­da, och har ing­en mot­sva­rig­het i natu­ren, men är ändå (ö)kända för de fles­ta kon­su­men­ter.

Acesulfam K (E 950) kal­las ock­så ace­sul­fam­ka­li­um och är 130–200 gång­er söta­re än van­ligt soc­ker. Det fram­ställs av ace­to­a­ce­tat och kali­um. Acesulfam K fun­ge­rar ock­så som smak­för­stär­ka­re, och används bland annat för att för­stär­ka söt­man hos aspar­tam, cykla­mat och sukralos.

Aspartam (E 951) är cir­ka 200 gång­er söta­re än van­ligt soc­ker. Det fram­ställs av de natur­ligt före­kom­man­de ami­nosy­ror­na aspa­ra­ginsy­ra och feny­la­la­nin. Livsmedel som inne­hål­ler aspar­tam mås­te mär­kas med upp­gif­ten ”inne­hål­ler en feny­la­la­ninkäl­la”.

Cyklamater (E 952) kal­las kal­ci­um­cykla­mat, kali­um­cykla­mat och natri­um­cykla­mat som är cir­ka 30 gång­er söta­re än van­ligt soc­ker. De är sal­ter fram­ställ­da ut cyklaminsy­ra, som i sin tur fram­stäl­las genom en reak­tion mel­lan cyklo­hexy­la­min och klorsul­fonsy­ra.

Sackarin (E 954) är sam­lings­namn för kal­ci­um­sac­ka­ri­nat och natri­um­sac­ka­ri­nat som är cir­ka 400 gång­er söta­re än van­ligt soc­ker. Det är natri­um- eller kali­umsal­ter av o‑benzosulfimid. Sackarin har en metal­lisk och besk efter­smak, som ofta maske­ras med and­ra söt­nings­me­del.

Sukralos (E 955) kal­las ock­så tri­klo­ra­ga­lacto­sukros och är 500–600 gång­er söta­re än van­ligt soc­ker. Det fram­ställs ur van­ligt soc­ker genom att byta ut tre syre-väte-par mot klo­ra­to­mer.

Neohesperidin DC (E 959), som ock­så kal­las ock­så neo­hespe­ri­din­di­hyd­rochal­kon vil­ket ofta för­kor­tas till NHDC, är 3 000 gång­er söta­re än van­ligt soc­ker. Den fram­ställs kemiskt ur bit­teräm­net neo­hespe­ri­din som finns i citrus­fruk­ter. Den används säl­lan som enda söt­nings­me­del; söt­man upp­levs först efter någ­ra sekun­der och ger en mentol-lak­rits­lik­nan­de efter­smak.

Neotam (E 961) är 7 000–13 000 gång­er söta­re än van­ligt soc­ker. Det fram­ställs syn­te­tiskt genom en kemisk reak­tion av aspar­tam och and­ra kemis­ka ämnen.

Aspartam-ace­sul­famsalt (E 962) är cir­ka 350 gång­er söta­re än van­ligt soc­ker. Det är ett salt som består av ace­sul­fam K (E 950) och aspar­tam (E 951) med kali­um avlägs­nat. I krop­pen bryts det ned till ace­sul­fam K och aspar­tam. Livsmedel som inne­hål­ler aspar­tam-ace­sul­famsalt mås­te mär­kas med upp­gif­ten ”inne­hål­ler en feny­la­la­ninkäl­la”.

Advantam (E 969) är cir­ka 20 000 gång­er söta­re än van­ligt soc­ker. Det fram­ställs syn­te­tiskt från iso­vanil­lin och aspar­tam (E 951).

Artificiella söt­nings­me­del och deras söt­ma rela­tivt van­ligt soc­ker, gly­ke­miskt index (GI) med vitt bröd som refe­rens och ener­gi­in­ne­håll.
Artificiella söt­nings­me­delSötmaGIEnergi
Acesulfam K (E 950)130–200 ×00 kcal/​g
Aspartam (E 951)200 ×00 kcal/​g*
Cyklamater (E 952)30 ×00 kcal/​g
Sackarin (E 954)400 ×00 kcal/​g
Sukralos (E 955)500–600 ×00 kcal/​g
Neohesperidin DC (E 959)3 000 ×00 kcal/​g
Neotam (E 961)7 000–13 000 ×00 kcal/​g
Aspartam-ace­sul­famsalt (E 962)350 ×00 kcal/​g
Advantam (E 969)20 000 ×00 kcal/​g
* Innehåller ener­gi men bidrar med för­sum­bart lite på grund av så lite behövs för att ge söt­ma.

Inga höjdare

De arti­fi­ci­el­la söt­nings­me­del som vi har stött på ovan bedöms av den Europeiska myn­dig­he­ten för livs­me­dels­sä­ker­het (Efsa) vara till­räck­ligt säk­ra för att använ­das i livs­me­del. Men det finns någ­ra frå­ge­tec­ken här och där:

  • Cyklamater för­bjöds i USA 1969, eftersom man miss­tänk­te att ämnet kun­de ha can­cer­fram­kal­lan­de egen­ska­per.
  • Sackarin är för­bju­det i vis­sa län­der eftersom det miss­tänks vara gif­tigt.
  • Sukralos är en klor­or­ga­nisk för­e­ning som till huvud­de­len pas­se­rar krop­pen, genom vat­ten­re­nings­verk och ut i natu­ren där det bryts ned myc­ket lång­samt.
  • Aspartam bryts ned i krop­pen till bland annat feny­la­la­nin, som i sin tur bryts ned till tyrosin hos de fles­ta män­ni­skor. Men hos män­ni­skor med den med­föd­da sjuk­do­men fenyl­ke­tonu­ri, bryts feny­la­la­nin inte ned, utan kon­cen­tre­ras i blo­det. Det leder till hjärn­ska­dor.
  • Aspartam-ace­sul­famsalt inne­hål­ler aspar­tam och är där­för ock­så en käl­la till feny­la­la­nin.

Utöver des­sa frå­ge­tec­ken finns många larm­rap­por­ter och påstå­en­den som sak­nar mer eller mind­re fak­tagrund, men som ändå cir­ku­le­rar i det all­män­na med­vet­na och då och då slås upp stort av dags­press och popu­lär­tid­skrif­ter.

Dessa oros­moln, till­sam­mans med en all­män avog­het till att stop­pa i sig kemiskt fram­ställ­da ämnen, gör arti­fi­ci­el­la söt­nings­me­del till ett dåligt val för livs­me­dels­fö­re­tag som vill upp­fat­tas ta hän­syn till mil­jö och vär­na om kon­su­men­ters häl­sa.

Så vad har vi kvar…?

I näs­ta arti­kel fort­sät­ter söt­nings­re­san läng­re in på de högin­ten­si­va söt­nings­med­lens ter­ri­to­ri­um. Vi kom­mer till söt­ning­me­del med röt­ter i natu­ren.

Dela artikeln om du gillade den!

Utvalda artiklar från Bayn Magazine

Ung och hungrig – men inte till vilket pris som helst

Generation Z stäl­ler krav. Men inte enbart på värl­dens makt­ha­va­re. Kraven på maten och livs­me­dels­in­du­strin är minst lika höga. Den här unga gene­ra­tio­nen har ett håll­bar­hets­tänk som genom­sy­rar allt de gör, kon­su­me­rar och äter. De köper pro­duk­ter som bekräf­tar deras livs­stil – och bor de fort­fa­ran­de hem­ma har de tunga man­dat hos för­äld­rar­na som köper det ung­do­mar­na vill ha. Peter Wennström, vd på forsk­nings­fö­re­ta­get The Healthy Marketing Team, gui­dar oss rätt till en ny kon­su­ment­grupp med etis­ka för­tec­ken.

Läs artikel »

Dextrin – från frö till Eureba

Varje gång du bakar bröd till­ver­kar du dextrin. Det är mjö­lets stär­kel­se som omvand­las av ugnens vär­me till dextrin i brö­dets skor­pa. Det finns oli­ka sor­ters dextrin. Några bryts ned till glu­kos vid mat­smält­ning. Andra är kost­fib­rer. De sena­re använ­der vi i någ­ra av våra söta­de fib­rer (Eureba). De pro­du­ce­ras från GMO-fri majs. Läs om dextri­nets väg från majs till söta­de fib­rer.

Läs artikel »

Britternas jakt på socker och bättre hälsa

”A sen­se of urgen­cy” råder i Storbritannien. Det är inte Brexit vi talar om. Nej, käns­lan av bråds­ka att göra något hand­lar om en fet­mae­pi­de­mi som bre­der ut sig. Boven är för myc­ket soc­ker i mat. Var tred­je sko­le­lev beräk­nas vara över­vik­ti­ga eller ha utveck­lat fet­ma innan de ens har läm­nat grund­sko­lan. Den brit­tis­ka rege­ring­en stäl­ler krav på livs­me­dels­in­du­strin att mins­ka soc­ker i livs­me­del med fem pro­cent – var­je år i fem år. De får drag­hjälp av två brit­tis­ka tv-per­son­lig­he­ter – Jamie Oliver och Michael Mosley – som drar sitt strå till stac­ken för en bätt­re livs­stil. Om det­ta hand­lar den­na krö­ni­ka, sig­ne­rad av Elisabet Tapio Neuwirth.

Läs artikel »
Patrik Edström i halvfigur
Foto: Anette Persson

Bayn Europe fortsätter framgångsresan

Bayn Europe firar tio­år­sju­bi­le­um och verk­stäl­lan­de direk­tör Patrik Edström leder före­ta­get mot fram­ti­den. Framöver lig­ger fokus på utveck­ling av de egna råva­ror­na. Sötningsmedlen och fib­rer­na är av natur­ligt ursprung och en stark fram­gångs­fak­tor, vil­ket ock­så ses i bola­gets för­sälj­nings­siff­ror. Läs inter­vjun med Patrik Edström.

Läs artikel »
Lucy Dahlgren, grundare av Bayn Europe AB, håller burkar med EUREBA i sina armar
Foto: Anette Persson

Bayns grundare om företagets födelse

Bayn Europe firar tio­år­sju­bi­le­um. Grundaren Lucy Dahlgren var tidigt ute som ent­re­pre­nör inom soc­ker­re­du­ce­ring. Hon såg möj­lig­he­ter­na med ste­via som söt­nings­me­del och arbe­ta­de idogt för sin vision att ska­pa ett kun­skaps­fö­re­tag på områ­det – långt innan ste­via var god­känd som ingre­di­ens inom EU. Idag är hon något av en inno­va­tiv ambas­sa­dör för pro­du­cen­ter som vill ut på mark­na­den med sina life­sty­le­pro­duk­ter. Läs mer!

Läs artikel »

Maltitol – från frö till Eureba

En pris­värd, popu­lär soc­ke­ral­ko­hol med mjuk söt­ma som gör sig bra i bland annat cho­klad. Maltitol är den mest sac­ka­ros­li­ka av alla soc­ke­ral­ko­ho­ler, och även en av de mest använ­da i livs­me­dels­pro­duk­tion. Men hur är det med den där eftersma­ken som så många söt­nings­me­del har? Den slip­per du med mal­titol. Så ploc­ka fram lite cho­klad och läs mer om soc­ke­ral­ko­ho­len som kom­mer från mäl­ta­de sädeskorn.

Läs artikel »

Matvanor – fortfarande en klassfråga

I takt med att hyl­lor­na i mat­af­fä­ren fylls på med häl­so­sam­ma alter­na­tiv, sval­nar dis­kus­sio­nen om mat­va­nor. Men vi bor­de ändå fun­de­ra på var­för vis­sa män­ni­skor ham­nar i en ond spi­ral av bil­lig och lät­till­gäng­lig mat, medan and­ra fros­sar i häl­so­sam­ma recept och tar sig tiden att laga mat. Frida Westergård kli­ver ur sin mat­bubb­la och synar saker­nas till­stånd.

Läs artikel »

Isomaltooligosackarider (IMO) – från frö till Eureba

Isomaltooligosackarider (IMO) finns natur­ligt i många livs­me­del, men till­sätts ock­så i vis­sa pro­duk­ter för att fyl­la ut och ge söt­ma. IMO är i sig en kost­fi­ber, men säljs som sirap eller pul­ver som ock­så inne­hål­ler soc­kerar­ter och and­ra ener­gi­gi­van­de kol­hyd­ra­ter. Trots det är IMO intres­sant för soc­ker­re­duk­tion. Läs och lär mer om IMO:s väg från kassa­va­ro­ten till söta­de fib­rer.

Läs artikel »

Faran med smala kundsegment

Hämmas ditt före­tags till­växt av att ni job­bar mot för nischa­de kundseg­ment? Det är frå­gan du bör stäl­la dig efter att ha läst Frida Westergårds krö­ni­ka.

Läs artikel »

Erytritol – från frö till Eureba

I natu­ren hit­tar vi soc­ke­ral­ko­ho­len erytritol i vindru­vor, päron och melon, men ock­så i fer­men­te­ra­de livs­me­del som vin, ost och öl. Med 70 pro­cent av sock­rets söt­ma, men inga kalo­ri­er och ing­en påver­kan på blod­soc­ker, är erytritol en intres­sant ingre­di­ens vid soc­ker­re­duk­tion. Men eftersom kvan­ti­te­ter­na av erytritol i natu­ren är små, fram­ställs den på annat sätt – med vete och jäst­svamp.

Läs artikel »
adipiscing nec Aliquam ipsum Phasellus Praesent sit eget ipsum ut facilisis tempus

Inspirerande reportage och användbar kunskap för dig som utvecklar produkter eller affärer inom livsmedelsindustrin. Gratis prenumeration. Varannan vecka får du de senaste artiklarna rakt i din inkorg. Ingen spam.

GRATIS!

BAYN MAGAZINE

gratis prenumeration

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Missa inte…

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest